Theres Engberg

 Med Marlene i Hudiksvall

 

Jag var tillbaka på mitt vanliga jobb igen, men denna gång som fast anställd och inte timmvikare, en väldigt konstig men bra känsla. Jag åt middag med Hanna på Udda Tapas i början av månaden, en väldigt fin kväll och vi hann att prata, mysa och umgås. Jag fick äntligen se Suicied Squad efter en lång väntan. Jag blev lite besviken på filmen men Anton var ju och det gjorde det bra iallafall. Jag åkte till Barcelona med Kim och Kajsa, en fantastisk vecka i värmen och solen. Vi fick uppleva så mycket olika saker, bergsklättring, sena utekvällar, fin middag med en man som spelar flygen, shopping och seesightsing bland dom otroligt vackra husen. Barcelona är en fantastiskt fin stad. När jag kom hem vandrade jag till en stuga i skogen med familjen dagen efter att jag kom hem och vi skrattade åt kontrasterna som kan bli på två dagar. Det började planeras inför dop och en Ysjöresa, allt tillsammans med familjen och Anton. Det var så spännande! När jag kom hem blev det jobb och jag var ner till Bollnäs för att sminka och styla inför ett bröllop samt sitta barnvakt. Jossan var med hon också och fotade, en väldigt bra erfarenhet och bra helg. Efter det slutade det roliga. Påväg hem från Bollnäs hade jag en fruktansvärd ryggvärk, dagen efter var ryggen värre och jag kunde inte andas. Att jobba kom inte på fråga och jag sjuk skrev mig först för ryggvärk. Jag gick till sjukgymnasten och massören för att få hjälp, det hela slutade i flera veckors sjukskrivning, 40 graders feber i 6 dagar i rad för att senare få diagnosen lunginflamation, den fick mig att ligga i sängen sovandes i över en vecka, jag var för trött och dålig för att ens kolla på film, och för dom som känner mig vet att, då jävlar är jag dålig! Det känns om att tre veckor av mitt liv är borta, har aldrig mått så dåligt. Som tur var gick det över och efter några månader fick man tillbaka sin fulla styrka! Det sjukaste av det hela är att Sandra och Nicklas också fick lunginflamation samtidigt, men vi hade olika typer! Men familjen var så fina och hjälpsamma under min sjuka tid, även Anton kom ut och försökte hjälpa mig bli frisk. Så uppskattat. I slutet av månaden orkade jag vara med och firade Lilly några timmar, vi firande henne i ett förråd som min mamma fixat till ett festlokal. En otroligt mysig kväll.