" But if you never try you'll never know "

Ett år har nu gått. Helt sjukt att det gått ett helt år, ett helt år sedan du för första gången höll min hand. Tiden har gått så sjukt snabbt och otroligt långsamt på samma gång, känns som att det var i ett annat liv som vi träffades. Det känns så långt borta. Men det har bara gått ett år sedan vår första riktiga dejt, känns som för flera år sedan. Förstår egentligen inte ens varför jag kommer ihåg det här datumet så väl. 1 oktober. Jag kommer ihåg den dagen glasklart, många fina underbara små detaljer. Dom där första timmarna vi spenderade tillsammans, bara du och jag. Inga som stör, inga andra att tänka på, bara du och jag. Så mycket har hänt på ett år. Så mycket har förändrats. Jag har förändrats så mycket. Jag blev lite modigare den där dagen, vågade lite mer. Men det hela, du och jag, slutade innan det hann att börja på riktigt, men jag tror inte att någon av oss var redo. Men jag ångrar inget, ingen av stunderna vi spenderade tillsammns. Men även fast jag gått vidare för länge sedan och har inte tänkt på det här på en bra tag, så kan jag inte hjälpa att tänka lite extra på dig idag. 
 
 
 
Det blev väldigt personligt här, jag är inte van att öppna mig så här mycket. Men det har varit långt ifrån en hemlighet och det var för så länge sedan så det får bli såhär. Det är kul att tänka tillbaka lite och minnas det som varit. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0